Vaknade som vanligt vid halvåttatiden. Klev upp ur sängvärmen och styrde stegen mot "barnkammaren" för att titta till femlingar och mamma katt - precis som vanligt. Mamma katt satt tryggt på golvet och putsade pälsen och bolådan var tom!?! - ja just det - så tom den bara kan bli. Lite dum dumt lyfte jag locket och tittade både två och tre gånger till - lika tomt varje gång. Inte en kattunge så långt ögat nådde och inte det minsta lilla pip heller.
Snacka om att bli hysterisk, de fanns inte någonstanns och Victoria tycktes, ärligt talat, skita fullständigt i var hon gjort av gänget. Rummet är inte stort och det finns inte många ställen att gömma kattungar på där inte. Tittade efter minst tre gånger att huset till lilla klätterställningen fortfarande var igenbommat och det var det. Kattungar kan väl för sjutton inte bara gå ut genom stängda dörrar eller......Svettigt.
Efter många om och men kom jag faktiskt på att man kanske ska titta in i lilla huset till klätterställning trots att det fortfarande såg igenbommat ut. Sagt och gjort och där låg de. Mamma katt har lyckats fixa till en öppning i barriären lagom stor att peta in femlingarna men för liten att hon skulle komma in själv - så smart man kan vara ibland då.
Alla kattungarna var jättehungriga och började tutta direkt när de hade återförenats med sin mamma. Nu hoppas jag att Victoria fortsättningsvis har kvar ungarna i bolådan så att jag slipper bli hysterisk fler gånger p.g.a. borttappade små hjälplösa kattungar!
//Brittmarie
P.S. Klätterställningen inte finns kvar i barnkammaren längre. D.S.
P.S. Klätterställningen inte finns kvar i barnkammaren längre. D.S.
"Livet är orättvist, men ibland är det orättvist till din fördel"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar